Ju-jutsu har funnits i Sverige sedan 1908. På 1960-talet började ju-jutsu att spridas över landet i idrottsklubbar, och organiseras inom det som idag heter Svenska Budo- & Kampsportsförbundet. Hans Greger fick i uppdrag att organisera träningen i ett graderingssystem 1970, vilket också räknas som starten för den största stilen inom ju-jutsu i
Sverige. Efterhand som det tillkom andra varianter eller stilar av ju-jutsu sågs ett behov av att benämna den största stilen med ett kort och enkelt namn, samt skapa en egen organisation för den stilen. Svenska Ju-jutsuförbundet bildades 1991 och aktiverades som stilorganisation 1998. Från den tiden benämns stilen Ju-jutsu Kai, som ungefär kan översättas med ”ju-jutsusällskapet”.
Svenska Ju-jutsuförbundet (SJJF) har idag (2024) 58 medlemsklubbar spridda över landet från Vellinge i syd till Kiruna i norr. Träningen i Ju-jutsu Kai är inriktad som ett modernt
självförsvar där vi samtidigt vill bevara idrottens japanska rötter, exempelvis genom att ha vita dräkter med bälten när vi tränar, samt att vi använder japanska benämningar på teknikerna. Vi brukar beskriva Ju-jutsu Kai som ”självförsvar med tradition och kvalitet”.
Eftersom SJJF:s klubbar ser lite olika ut kan det variera vilka åldersgrupper som kan tas emot. Förbundet erbjuder verksamhet från 6 års ålder (knattar, inriktning mot rörelseglädje), träning från 9 års ålder (mongrader), samt träning för vuxna från 14 års ålder (kyugrader, samt dangrader från 18 år). Alla klubbar har inte knatteträning för de mindre barnen, men de flesta har barnträningen för kategorin 9-14 år och alla erbjuder träning för vuxna.
SJJF erbjuder instruktörsutbildning i flera steg. Efter en grundkurs som är öppen för alla vuxna medlemmar ges utbildning i Steg 1-5 med vissa krav på bältesgrad, och instruktörslicensen ger också rätt att gradera till olika grader beroende på vilket steg man befinner sig. SJJF har en omfattande lägerverksamhet för att ge medlemmarna möjlighet att träna tillsammans med deltagare från andra klubbar, och få tillgång till riktigt bra instruktörer från andra klubbar samt förbundet.
Det finns läger för både barn och vuxna spridda över större delen av landet. SJJF har också böcker som beskriver de tekniker som tränas, en för vuxna och en för barn. Böckerna är på svenska med tydliga bilder i färg och beskrivning av det som visas. Böckerna säljs till medlemmar via klubbarna.
Inom SJJF har vi sagt att alla ska kunna träna ju-jutsu, och att ju-jutsu ska vara roligt. Det präglar verksamheten sedan länge. Sedan kan det skilja mellan olika klubbar om man har möjlighet att ta emot alla ålderskategorier, eller om det finns resurser i form av instruktörer för att kunna ta emot personer med vissa funktionsnedsättningar.
SJJF har under 2023 fastställt följande vision respektive mission: Vision – Ju-jutsu Kai ska vara det självklara valet för de som vill träna kampsport med självförsvarsinriktning.
Mission – Vi inom stilen Ju-jutsu Kai lär ut ett riktigt bra självförsvar som innefattar allsidig mental och fysisk träning för alla. SJJF har också som målsättning att få fler klubbar och medlemmar, helst 6 500 medlemmar till år 2030.
Arbetet med att revidera graderingssystemet, både för barn och vuxna, har pågått i några år. Förbundets riks- och förbundsinstruktörer träffas regelbundet och tränar tillsammans samt diskuterar förändringar som bör göras. Arbetet är klart boken för vuxna ska presenteras i samband med Påsklägret 2024. Boken för barn kommer på Sommarlägret samma år. Några tekniker har lyfts bort, vissa har bytt placering i bältesgraderna och några nya har tillkommit. SJJF har tillsatt en projektgrupp som kallas Agenda 2030. Den ska genomlysa vilka förändringar förbundet och dess klubbar behöver göra för att vi ska bli många fler som tränar stilen i framtiden.
Vi har hittills bland annat genomfört digitala förbundskonferenser och klubbledarträffar regionalt i landet. Där har deltagarna fått besvara frågor kring vad som behöver utvecklas inom förbundets verksamhet och hur vi ska kunna få fler medlemmar. Som ett resultat av arbetet kommer flera nya grupper att tillsättas för specifika frågor.
En lägergrupp för att säkerställa stora förbundsläger i framtiden och en mediagrupp för att vi ska ta fram aktuella reklamfilmer för sociala medier. Projektgruppen har också tagit fram en mall för mediakontakter och en guide för ju-jutsupass i skolklasser. Vi kommer också att börja jobba mer aktivt med en regionindelning av förbundets medlemsklubbar. Klubbarna ska kunna samarbeta mer och ha en naturlig länk mellan klubb och förbund.
Här hittar du alla förbundets medlemsklubbar, eller sök vidare på Klubbkartan